Fetma (obesitas) är svårt att behandla, det vet alla som försökt banta.

Vad är syftet med BASUN-studien?

För många är operation den bästa behandlingen av fetma och dess följdsjukdomar, medan andra har fördel av en medicinsk behandling. Idag vet vi mycket kring båda behandlingarnas för- och nackdelar på kort sikt, men vi vet inte hur det ser ut över en längre period. Studiens mål är att få en bättre förståelse för behandlingarnas långtidspåverkan. 

Vilket (i korthet) är upplägget av studien?

BASUN-studien innebär en utökad uppföljning under 10 år av din hälsa efter obesitasbehandling. Studien har som mål att påvisa vilka individer som löper extra stor risk att råka ut för biverkningar av behandlingen, t.ex. vitamin- och mineralbrist, buksmärtor, diarréer och nedstämdhet. Kvinnor under 35 år tillfrågas även om deltagande i undersökningar gällande tandhälsa och skeletthälsa.

Har inte den här typen av studier genomförts tidigare?

Nej, det har inte gjorts studier med syfte att individanpassa behandlingen. Tanken med BASUN-studien är att den ska kunna ge underlag för kommande behandlingsrekommendationer. En viktig del med studien är att den pågår under en längre period – tio år.

Hur många personer kommer att delta i BASUN-studien?

Målet är att följa 1 400 patienter i studien, varav 1000 som genomgår kirurgi och 400 som behandlas medicinskt.

BASUN-sekretariatet

BASUN-teamet finns på Gastlab vid Kirurgi Sahlgrenska i Göteborg och är navet för hela studien. Låta oss intervjua dem och ta reda på lite mer om detaljerna i studien.

Wiveka Björkvall fungerar som övergripande studiekoordinator vilket hon tillsammans med forskningssjuksköterskorna Charlotte Törnqvist och Petra Brembäck är den som koordinerar insamlingen av data före och efter behandlingarna. Wiveka har lång erfarenhet av att arbeta med koordinering av de patienter som opereras inom Västra Götalandsregionen och var tidigare koordinator vid Regionalt obesitascentrum. I teamet jobbar även Linda Karlsson som är kanslist, Lars Fändriks som är huvudansvarig för studien och läkare, samt My Engström, kirurgisjuksköterska. 

Wiveka - Hur ser det dagliga arbetet i BASUN-studien ut?

Vi ansvarar för rekrytering av forskningspersoner. Arbetet består även av att kontakta studiedeltagare i olika faser under studiens gång, tex. för att informera om studien, svara på frågor, påminna om inskickande av frågeformulär samt boka in blodprovstagning. Vi koordinerar samtliga blodprovstagningar för studiedeltagarna och samordnar vart de skall gå och lämna prover. Vi skickar ut allt material och hanterar allt inkommande material från studiedeltagarna.

Vad tycker du är intressant med BASUN-studien?

Det mest givande för oss som arbetar med BASUN-studien är att få möjlighet att följa forskningspersoner över en så lång tid som 10 år. Att ta del av deras resa mot, en förhoppningsvis, förbättrad hälsa och upplevd livskvalitet. Det är även givande att kunna hjälpa/hänvisa de studiedeltagare som hör av sig då de behöver hjälp i vart de skall vända sig i frågor rörande sin behandling eller frågor efter behandling. Många frågor besvaras kring processen från inkommen remiss till behandlingsstart. Att få vara med om att inhämta kunskap som framöver kan leda till en förbättrad vård samt ett bättre omhändertagande av patienter i kontakt med obesitasvården.

Hur rekryterar ni patienterna och var sker det?

Rekrytering sker via Regionalt Obesitascentrum på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, som är den gemensamma remissinstansen gällande remisshantering för obesitasvård i Västra Götalandsregionen.

Hur tycker du samarbetet mellan de olika sjukvårdsenheterna, som är inblandade i studien, fungerar?

Vi har arbetat fram ett väl fungerande nätverk bestående av Regionalt Obesitascentrum, Laboratoriepersonalen på respektive sjukhus i VG-regionen, Regiontransport, Sahlgrenska Biobank samt till vissa delar Primärvården. För att kunna rekrytera forskningspersoner i ett stort upptagningsområde med långa avstånd är tillgänglighet till närliggande provtagning ofta en avgörande faktor. Samarbetet med positiva och tillmötesgående kollegor i regionen har varit och är fortsatt avgörande för rekryteringsprocessen.

Finns det någon speciell utmaning eller svårighet för er som arbetar med studien?

Utmaningen vid en långvarig studie kan vara att behålla kontakten med forskningspersonerna samt upprätthålla intresset hos dem under hela studietiden. Det är även en utmaning att motivera de studiedeltagare som avbrutit sin behandling till fortsatt deltagande, samt att få dem att se ett fortsatt studiedeltagande som meningsfullt.

När har studien rekryterat klart?

Planen är att rekrytera 400 forskningspersoner som genomgår medicinska behandling samt 1000 som genomgår kirurgisk behandling. Vi räknar med att det ska vara klart under 2018.

Kan du i korthet förklara upplägget av studien?

BASUN-studien innebär en utökad uppföljning under 10 år av behandlingsresultatet och Din hälsa efter obesitasbehandling. Studien har som mål att påvisa vilka individer som löper extra stor risk att råka ut för komplikationer efter behandling, t.ex. genom vitamin- och mineralbrist, skelettskörhet, buksmärtor, diarréer och nedstämdhet. BASUN-studien syftar till att skapa en bättre och mer individuellt anpassad utredning och uppföljning kring de obesitasbehandlingar som finns idag.

Vad händer när alla forskningspersoner har rekryterats?

Löpande uppföljning sker vid 6 månader efter påbörjad behandling och därefter årligen under 10 år.

BASUN-studien genomförs inom Västra Götalandsregionen. Varför sker inte rekryteringen nationellt?

Det är inte praktiskt genomförbart (tex olika journalsystem). Det skulle krävas mycket mer resurser och en helt annan budget. Olika riktlinjer inom de olika regionerna i landet.

Vilken nytta kommer sjukvården i Västra Götalandsregionen att ha av studien? Gäller detta också för landsting i Sverige, som inte deltar i studien?

Sjukvården kommer att få en tydligare bild av behandlingseffekt, kortsiktiga och långsiktiga komplikationer samt en indikation kring hur nuvarande vårdresurser kan komma att behöva omfördelas. Ovanstående gynnar även obesitasvården ur ett nationellt perspektiv. Studien kan bidra till att man får ytterligare underlag till nationella riktlinjer, vilket kan leda till en enhetlig nationell obesitasvård.

Studieledning

Hur styrs BASUN? Vi frågar studiens huvudprövare – Lars Fändriks, leg läkare och professor vid Institutionen för Kliniska Vetenskaper, Sahlgrenska Akademin och Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Vilken roll har du i BASUN-studien och vad innebär det rent praktiskt?

Jag är huvudansvarig forskare (principal investigator) för BASUN. Det innebär ansvar för den vetenskapliga kvaliteten och ekonomin, men också andra övergripande frågor som till exempel dokumentation och samarbeten med lämpliga experter.

Vad innebär ditt dagliga arbete inom Sahlgrenska Akademin och Sahlgrenska Universitetssjukhuset?  

Jag ansvarar för forskning och utbildning om sjukdomar, diagnostik och kirurgi i magtarmkanalen. I det långa loppet handlar det om att förbättra kirurgiska vårdprocesser och att öka kunskapen om människans fysiologi och sjukdomsmekanismer.

Vad är nyttan med BASUN?

Ja, det finns tre parter som kan dra nytta av BASUN: patienten själv, sjukvården och samhället i stort.  För patienten är nyttan av själva studiedeltagandet inte så stor. Det är först på längre sikt som patienter kan dra nytta av studiens slutsatser. Sjukvården får massor av ny information som gör att man i framtiden kan skräddarsy diagnostik och behandlingar för enskilda patienter. Samhället i stort tjänar på att få en effektiv vård som ger rätt sorts behandling till rätt patient. En effektiv fetma-behandling innebär att patienter slipper bli sjukskrivna och snabbare kan återgå till arbetslivet.

Vad är utmaningarna med en sådan här stor och lång studie?

Ekonomin, förstås, samt att få all information lagrad på överskådligt sätt. Stora mängder data kräver också tillgång på expertis för att genomföra de framtida analyserna.

Hur tycker du att den första delen fungerat – rekryteringen av 1400 patienter?

Utomordentligt bra! Duktiga medarbetare som entusiastiska patienter har tillsammans medverkat till att studien redan efter 1 år har över 1000 deltagare.

Hur kommer resultaten att publiceras och kommuniceras?

Resultaten kommer successivt att publiceras i vetenskapliga tidskrifter och avgörande slutsatser kommer att kommuniceras direkt till massmedia.

Är det någon del du är speciellt nyfiken på?

Jadå! Det är ju väl känt att fetmakirurgi är oerhört effektivt, men det finns ändå enstaka patienter som inte erhåller viktnedgång. Jag skulle väldigt gärna ta reda mer om dessa individer.